En ny bok varje dag ända fram till julafton, bättre kan det väl knappast bli! Årets pixikalender är illustrerad av Lisa Moroni och bakom någon av luckorna gömmer det sig en pixibok skriven av mig.
Pixiböckerna började ges ut på 1950-talet, storhetstiden var under 1980-talet när de såldes runt en miljon böcker per år. Målgruppen är barn mellan 2 och 6 år och det har sålts runt 60 miljoner pixiböcker sedan starten. (Källa: Svensk bokhandel)
Någon sa att pixiböcker är som barnens pocketböcker, det är okej att både läsa , vara vårdslös med dem och sen kasta bort. Om man vill. Förhoppningsvis lever boken kvar inuti en, om man gillade den. Några pixiböcker som fastnat på något sätt inuti mig är bland annat Jonas och katten, Röd och Blå och Millemus.
En pixibok som var med i förra årets pixikalender och som vi gillade var Miso och vattenpölen.
Årets julklapp är en bok. Alltid. Men ibland kan det vara svårt att veta vilken bok man ska välja och ibland vill man ha tips från andra. Här är min tipslista med kortkorta beskrivningar av varje bok:
Bild 1: 15+
“Jag ger dig solen“ är fantastisk! Språket, historien, allt! Om kärlek, mörka hemligheter och sorg.
“Vad gör man inte” och “Doften av ett hem” är drabbande läsupplevelser om familjerelationer.
“Enklav” första delen i trilogi, en fantasypärla som inte uppmärksammades så mycket här i Sverige.
“Den kallaste flickan i Coldtown” en vampyrhistoria ur ett annorlunda perspektiv.
“Laglöst rike” är en jättejättebra fantasy om ett osannolikt tjuvgäng (andra delen i serie).
Bild 2: 9-12 år
“Pärlor av glas“, Om Nessa som blir föräldralös och hamnar på en roadtrip genom Europa och 20-talet, med äventyr och kvinnlig frigörelse.
“Väktarinnan” är första delen av tre om tonåriga Iza som hamnar i Tornedalen och konfronteras med uråldrig magi.
“Millan“, en av de bästa hästböcker jag läst och första delen av tre. Om kompisar, familjesvärta och så hästar förstås.
“Den där Jonny Jonsson Johnson” skrattade högt när jag läste den här pricksäkra vardagsskildringen om Jonny som bor granne med både en galen mördare och klassens populäraste tjej.
“Åskan“, så himla fint och roligt om lilla Ulf och hans livsfarliga granne Åskan. (6-9 år)
“Harry Potter“, såklart den är med på en julklappslista!
Bild 3: vuxna
“Bergens stjärnor” om enastående kvinnor i bergstrakterna i Kentucky under 30-talet, om böckers kraft och mäns makt, byggd på verkliga händelser.
“Cirkusflickan“, det bästa jag läst på länge, om unga Noa som en dag hittar en tågvagn full med övergivna judiska spädbarn. Också byggd på verkliga händelser.
“Utvandrarna“, vet inte hur många gånger jag läst sviten om Karl-Oskar och Kristina som 1850 utvandrar från Ljuders socken i Småland till Nordamerika.
“Jul i krinolin“, fantastiskt språk och smällkaramellsjulig. Mystiska hemligheter, romantik och en spektakulär vinterbal i december 1850.
De sista två: “Nämn inte de döda” och “Midnattsbiblioteket” står fortfarande på läslistan …
Research. Så roligt och så viktigt. Både i journalistiken och när man skriver böcker. Även om det är en påhittad historia i en påhittad värld så gör jag massor med research. Läser böcker, tittar på filmklipp, ringer upp folk som har kunskap om ämnet. Och om det är en plats vill jag gärna åka dit, om det är genomförbart.
Ska det vara ugglor och tomtar med någonstans i boken så researchar jag ugglor och tomtar. Hur stora/små är de, hur fort flyger/springer de, vad äter de, hörs vingslagen/fotstegen och HUR hörs det i så fall (Obs! Har dock inte hittat någon än som vet säkert hur en tomtes steg låter … )
Tomten (inte jultomten utan den gamla varianten som enligt nordisk folktro vaktade gården) är förresten döpt efter husets byggplats (tomten). Hans favoritdjur är häst och han är ofta en sur och osympatisk figur som jämt vill ha olika typer av belöningar annars kan han få för sig att slå ihjäl en ko eller liknande. Trevligt värre.
Ugglan var enligt nordisk folktro utsänd av djävulen och man trodde att ugglans skri (alla hoar inte mjukt och hoigt liksom) var ett dödsvarsel. Men det kunde också betyda nyfött och varsla om barnafödsel, lite dubbelt där alltså … Uggla är också ett verb: sitta och uggla
Det roliga med påhittade historier är ju att man sen kan göra som man vill med figurerna och platserna. Modifiera och skapa om.
I juni kommer första delen i en ungdomstrilogi ut på Bonnier Carlsen. En fantasy (eller kanske mer urban fantasy) som utspelar sig både i den “vanliga” världen och i en inte riktigt lika vanlig värld. Och ja, det kan hända att det bland mycket annat dyker upp någon uggla eller sveper förbi en och annan tomtetyp i där.
Källor: Nordiska väsen av J. Egekrans, Svensk folktro A-Ö av E. Schön, ne.se, isof.se, sverigesradio.se, SvD.se m. fl.
Små böcker är också viktiga. I höst kommer min andra pixibok “När jag kom bort”. Iris familj åker till djurparken. Allt är härligt och kul, det finns små tjocka grisar och roliga kaniner. Det är fullt med folk också , alla vill gosa med grisar och äta glass i solen. Jättemycket folk faktiskt. Så mycket att mamma, pappa och storebror Elis försvinner. Vad gör man då?
Illustrationer: Johan Unenge
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivning: höst 2020
På Expressen Kultur idag tipsar Johanna Lindbäck om Hej då, vi ses väl?
“Därför är behovet av riktigt bra kultur extra stort såna här dagar. Betyget okej räcker inte längre. Kaos och pandemier kräver betyg 4+ och uppåt för att kunna tränga igenom oro och nyhetsknarkande.”
Tack, så hedrande och roligt ❤
För övrigt kan jag varmt rekommendera Maja Hjertzell, och slår ett extra slag för hennes bok Vad gör man inte. Gustav Tegbys bok Beröringen, som Johanna skriver så fint om, har jag inte provat än, men nu hamnade den definitivt på läslistan.
